smärta är som en tjuv i natten. har det här mörkret ett namn? den här gymma och hårdhjärtade dag. varför hittar den alltid mig? sluker den upp livet eller är det jag själv väljer att den ska sluka upp livsglädjen. är det ditt namn. alltid när det kryper och drar i mig spikar jag mig fast i ångesten. jag vet om jag börjar gråta finner jag mig kort i papperspåsen. andas andas andas. varför bygger jag upp en fasad att allt är bra? när det som är inuti skalet vill explodera. såhär vill jag inte känna men jag är ingen robot eller kontroll-freak att jag bara kan stänga av det. en off knapp skulle Gud ha uppfunnit när han ändå höll på att konstruera människans kropp. knappen ska sitta tillgänglig men den får icke missbrukas.

jag hörde idag att av en vän "dom dumma killarna ljuger om att få dig i sängs och dom bra killarna ljuger om att få komma in i ditt hjärta". jag ska försöka att inte alls tänka något. jag ska försöka börja lita på människor som säger att jag kan lita på dem och jag ska försöka göra något storslaget i någons liv. jag håller mig inte till folks röda linjer utan jag håller mig till de svarta.

jag mår inge bra. jag vill inte vara kvar här.





first of all, you don't know me.
second of all, you don't know me.