idag är jag en lättad liten fjäril

jag har tänkt ganska länge att jag inte haft det bra i oslo. jag trivs bra med familjen jag jobbar hos, barnen är fantastiska. men, det går två i ett. jag blir lätt sliten. frågan jag ställde mig själv när jag pratade med min mamma, farmor, kompisar och syster. Varför åker jag alltid hem på helger? vad säger jag när någon frågar hur jag mår?
det överväger det jag mår just nu. göteborg eller stockholm. florist eller ett annat jobb. jag vet pappa, det är svårt att få jobb men jag kan inte fortsätta må såhär. panikångester hit och dit. mamma, maria och pappa ni skulle bara ana hur mycket jag fallit ihop här men jag vill inte ringa varje gång för jag ville inte att ni skulle veta att jag mått såhär. det skapar bara oro. farmor och berit vet dock. jag är en stark människa som klarar det mesta. jag har svårt att säga nej när det gäller jobb för jag vill alltid få mina "chefer" 100% tillfredsställda med mig.
jag provade på barnflicke yrket nu, jag är glad att jag gjort det men jag behöver landa på jorden igen.


jag kommer sakna barnen jättemycket och föräldrarna för de är bra människor

Cupen jobbar jag på i juli - augusti. ovissheten kommer inte vara länge, jag tror jag vet vad jag vill göra men frågan är bara vart?