inne hos mig

det känns bara som att jag kommer åka längre ner. botten är inte riktigt nådd än kanske? den här bärgaren har inte runnit över, det bara skvätter ur lite då och då men den vill aldrig falla ur helt totalt. om det fanns tid och ett rehab för mig skulle jag vilja åka in dit. att slippa bli tagen förgivet, att alltid göra allt, ta ansvar och tänka på saker som är ofattbara. konstigt nog har jag inte skrubbsår på mina knän efter så många gånger jag fallit under denna tid jag varit ensam och ingen som orkat hållt mig uppe eller tagit emot mig. jag är inte fokuserad på mitt jobb. jag går i en ständig oro-bubbla, det gör jag dock alltid men den här oron som slått mig nacklös har fått mig i andra banor. jag ska vara ärlig för jag är alltid ärlig.
jag är orolig för min syster för hon dricker hela tiden känns det som och för mycket alkohol är fan Aldrig bra i längden. jag är orolig för min pappa pga inbrottet. jag är orolig för min mamma för jag vet inte om hon mår bra. jag är orolig för min kusin som ska opereras på fredag. jag är orolig för en av mina bättre vänner hemma pga sjukdomen. jag är orolig för ninni för hon vill ha en pojkvän och jag är rädd att hon kommer välja fel "sort", och bli hjärtekrossad igen. jag är orolig för min moster som alltid har för mycket runt omkring henne. jag är orolig för min morfar för han är gammal. jag är orolig för min momor för hon ska alltid göra allt även om hon är för gammal för det. jag är orolig för mig själv att jag inte gör allt tillräckligt bra. jag är orolig över att min syster kommer försvinna från mig. jag är orolig över att jag aldrig kommer kunna få barn när jag blir äldre. jag är orolig över att lisa ronge kommer växa upp alldeles för fort ifrån mig. jag är orolig att lisa jönsson aldrig kommer komma hem. jag är orolig att han aldrig kommer komma till sitt förnuft och sluta leva sitt jävla idiotiska liv. jag är orolig över att jag inte kommer få ett "förlåt" från dig, förlåt för det jag sa i stöten till dig och för allt jag gjort dig. jag är orolig över att maja och melvin kommer leva i den där skiten hela livet.
jag är orolig över att jag kommer gå in i väggen igen
konstant oro är något som aldrig är bra för mig. jag kommer riva av håret
jag kommer riva sönder kroppen
Kommentarer
Postat av: Anonym
tänk att man kan aldrig påverka allt och ibland kan man inte göra mer än vad man försöker. det är svårt, för man vill ju. Men man måste tänka på sig själv ibland och inse att man bara är människa. :) Ät glass och läs en rolig halvhjärndöd chiclit så känns det bättre sen! :)
Postat av: Ninni
Men hjärtat. Fin är du, saknar dej
Trackback