hoppeloppeland är avklarat. jag gjorde dock inte så mycket. jag satt på en stol och passade på lilla babyn när alla andra sprang runt. det var egentligen ganska skönt men när jag sitter still och inte gör något blir jag lätt rastlös, och fundersam. eller jag menar att jag sitter och tänker på saker alldeles för mycket. en liten snabb ångestattack började att slå in men jag knäppte bort den. barnen var lyckliga, ljudnivån på landet var och är alltid högt. jag tycker synd om de ungdomarna som jobbar där. de sprang runt och plockade skräp och fick alltid massa klagomål. jag stod och väntade på en kaffekopp i tio minuter för disken var full. när kopparna kom var kaffet slut, när kaffet kom såg jag hur skitiga alla kopparna var. när jag fick en ny kopp var mjölken slut. jaja, jag hade inga problem med det men alla norska föräldrar bakom mig stod och suckade, pratade massa skit och blev jävligt irriterade. jag ville mest gå in i köket och hjälpa dem. stackars ungdomar..