har blivit ganska sliten igen. går runt i morgonrocker, dricker te, lyssnar på jennie abrahamsson/+desbussay och läser broder daniel boken. har inte orkat skissat efter sjukhuset idag, blev så illamående och trött. energin bara trappas ner till underjorden. vädret, vänner och all skit som hålls på. jag trivs ensam. en sak är klar, min ångest månad eller jag trodde den där ångest månaden skulle komma... bara försvann. natten inatt sov jag bort som tur var. jag har ingen aning varför jag fortfarande drömmer denna dröm. en nyckel, miljaders dörrar och nyckeln vill inte passa i en enda dörr. jag har bara gett upp boken "aldrig fucka upp". att jag bara ger upp att läsa en bok är ett tecken på att inte orka. böcker älskar jag. men visst, har börjat läsa broder daniels bok som också känns. mina ben är torra och orakade. jag som alltid har smörjt in mina ben och rakat benen eller vaxat direkt jag satt ett litet hår. fan va sleten jag blir. jag blir sliten när jag får skit som jag inte tycker jag förtjänar. jag vill ge upp ibland och ibland måste jag. ett tåg på torsdag mot stockholm kanske blir av, en nyttig resa för kropp och själ.


"Om jag hade lite kraft kvar att ge dig
Om jag hade lite hjärta att dela med mig
Om jag hade lite kärlek så var den till dig
Om jag hade lite kraft kvar att ge dig
Om jag hade lite hjärta att dela med mig
Om jag hade lite kärlek så var den till dig
Så var den till dig

Säg ditt namn
Och din hand den öppnas och sluts
Du lever din dröm, i ett band, du lever din dröm
Och det är då jag önskar att jag kunde hålla käften
Tysta pessimisten, bara vara din vän
En stilla bön om lugn igen
Att slippa ta besluten"

kent var btw fruktansvärt jobbigt bra. men det var inte den bästa kent konserten jag varit på. det var i göteborg på frihamnen. sen kommer karlstad på fältet, stockholm på annexet -07, efter det kommer karlstad llla, näst bäst stockholm annexet och sist 2010annexet. jag älskar när de avslutar med "mannen i den vita hatten", fullkomligt bara avgudar. kommer ihåg det året, det jobbiga/värsta året. jag stod och bara grät och grät.. det sluta aldrig. "du och jag vi ska aldrig dö". jag bara älskar kent.