en saknad som delar med fyra



faktum är att jag saknar dig, jag vet inte varför allt blev såhär. kanske för att du är störd och du borde inte bete dig så mot en människa som tycker om dig, som finns kvar i livet och som försökte göra dina dagar lite bättre. det sista samtalet jag hade med dig var när du ringde (FULL) och sa "svara när din pojkvän ringer till dig sara". jag skulle kanske ha svarat ändå eller sagt något när du var i luren? egentligen tycker jag inte att det ska krävas så mycket av dig och kanske ha skitit i lägenheten ett tag och inte avslutat våran grej med "vi är inte bra för varandra". det enda jag kunde tänka ut var att du var för gammal för mig och jag var för ung för dig, eller för att våran tajming var usel. jag tror nog det. Fast ärligt talat vet jag inte vad som händer i ditt huvud, vad du tänker eller varför du agerar som du gör. det är bara något som saknas i mig och sorligt nog tror jag att det är du.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0